Vad är en kapacitetsmarknad och varför diskuteras den i Sverige?

Sveriges elsystem står inför stora utmaningar: elektrifiering, väderberoende elproduktion och växande kapacitetsbrist. I takt med detta har begreppet kapacitetsmarknad börjat dyka upp i debatten. Men vad innebär det egentligen, varför är det ett aktuellt ämne – och skulle det kunna införas i Sverige? I det här blogginlägget går vi igenom grunderna.

Vad är en kapacitetsmarknad?

En kapacitetsmarknad är ett stödsystem där staten eller systemoperatören (i Sveriges fall: Svenska kraftnät) betalar producenter inte bara för att leverera el – utan för att hålla produktionskapacitet tillgänglig ifall det skulle behövas i framtiden.

Det skiljer sig från dagens energi-marknad, där producenter får betalt för varje MWh el de faktiskt levererar.

Kapacitetsmarknader betalar för tillgänglighet – inte produktion.

Syftet: Trygg elförsörjning

Kapacitetsmarknader syftar till att:

• Säkerställa att det alltid finns tillräckligt med elproduktion under extrema situationer (t.ex. kalla vinterdagar).

• Ge ekonomiska incitament att bygga ny kapacitet – även om den bara används sällan.

• Minska risk för effektbrist, alltså att det inte finns nog med tillgänglig el vid ett givet tillfälle.

Varför diskuteras kapacitetsmarknader i Sverige nu?

I Sverige har vi hittills haft ett "energy-only"-system, där marknaden styr via pris. Men:

• Flera kärnkraftsreaktorer har stängts, vilket minskat tillgången på planerbar el.

• Större andel vindkraft innebär mer varierande produktion.

• Elförbrukningen väntas öka kraftigt i takt med att industrin och transportsektorn elektrifieras.

Resultat: Risken för tillfällig effektbrist ökar – särskilt i elområde SE3 och SE4 (Mälardalen och södra Sverige).

Det är därför Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen utreder om kapacitetsmekanismer kan behövas i framtiden.

Hur fungerar det i andra länder?

Exempel på länder med kapacitetsmarknader:

• Storbritannien: Håller årliga auktioner där elproducenter får betalt för att garantera tillgänglig kapacitet flera år i förväg.

• Frankrike och Polen: Har liknande system där vissa anläggningar får särskild ersättning för att finnas till hands.

• USA (vissa delstater): Har utvecklade kapacitetsmarknader där både elproducenter och större konsumenter deltar.

Dessa system har lett till att viss "marginalkapacitet" hålls i drift – trots att den sällan används.

Vad skulle det betyda för dig som elkund?

Om Sverige inför en kapacitetsmarknad skulle det kunna påverka dig genom:

• Högre kostnader: Delar av kapacitetskostnaden kan föras över till elnätsavgifter eller elpris.

• Stabilare tillgång på el: Mindre risk för effektbrist under toppbelastningar.

• Möjlighet att delta: Större elkonsumenter och flexibilitetsaktörer kan eventuellt få betalt för att bidra med reserver.

Slutsats

Kapacitetsmarknader är ett verktyg för att säkra trygg elförsörjning i tider av förändring. För Sverige, med ökande elbehov och mer väderberoende produktion, är det ett alternativ som nu utreds seriöst. Oavsett om vi inför en fullskalig kapacitetsmarknad eller inte, visar debatten att framtidens elmarknad måste bli mer robust – och mer flexibel.