Så fungerar kapacitetsbrist i elnätet – och varför vissa områden drabbas hårdare

När vi pratar om framtidens elnät nämns ofta ordet kapacitetsbrist. Men vad innebär det egentligen, och varför påverkar det vissa delar av Sverige mer än andra? I detta blogginlägg förklarar vi vad kapacitetsbrist är, vad som orsakar den och hur det kan påverka både elanvändare och framtida investeringar.

Vad är kapacitetsbrist i elnätet?

Kapacitetsbrist betyder att det finns en begränsning i elnätet – antingen i hur mycket el som kan överföras genom stamnätet (långa avstånd) eller genom region- och lokalnät (kortare avstånd till användarna).

Det handlar inte om att det saknas el i sig – vi kan ha gott om producerad el från vattenkraft, vind eller kärnkraft – utan om att infrastrukturen inte räcker till för att transportera elen dit den behövs, när den behövs.

Två typer av kapacitetsbrist:

1. Överföringskapacitetsbrist:
   Begränsad möjlighet att flytta el mellan olika delar av landet. Till exempel från norra Sverige där mycket el produceras till södra Sverige där mycket förbrukas.

2. Anslutningskapacitetsbrist:
   Lokala elnät klarar inte att ansluta nya stora elförbrukare, till exempel datacenter, elbilsladdstationer eller nya bostadsområden.

Varför uppstår kapacitetsbrist?

• Snabbt ökande efterfrågan: Elektrifiering av industrin, elbilar och nya bostadsområden ökar belastningen på nätet snabbare än planerat.

• Förseningar i nätutbyggnad: Att bygga nya kraftledningar och stationer tar lång tid – ofta 5–10 år på grund av tillståndsprocesser och byggtider.

• Ökad förnybar produktion på fel platser: Mycket ny vindkraft byggs i norra Sverige, medan efterfrågan ökar kraftigt i södra storstadsområden.

Vilka områden drabbas hårdast?

Kapacitetsbrist är mest akut i:

• Storstäder: Stockholm, Göteborg och Malmö har hög elförbrukning och begränsade möjligheter att få in mer el snabbt.

• Expansiva regioner: Städer och områden där nya industrier, datacenter eller stora bostadsprojekt växer fram.

Det kan leda till:

• Förseningar av byggprojekt.

• Begränsningar i möjligheten att öppna nya verksamheter.

• Högre kostnader för att förstärka elnäten.

Hur påverkar kapacitetsbrist dig som elanvändare?

• Högre nätavgifter: Investeringar i förstärkningar måste finansieras, vilket kan påverka elnätsavgiften.

• Större risk för begränsningar: I extrema fall kan elnätet behöva styra eller begränsa elanvändningen under vissa perioder.

• Större skillnader i elpris: Om elen inte kan överföras fritt mellan områden kan priset skilja sig mer mellan olika delar av landet.

Vad görs för att lösa kapacitetsbristen?

• Stamnätet byggs ut: Svenska kraftnät investerar kraftigt i nya ledningar och stationer, men det tar tid.

• Flexibilitetslösningar: Kunder och företag kan erbjudas incitament för att flytta sin elanvändning till tider när nätet är mindre belastat.

• Energieffektivisering: Minskad användning och smartare energistyrning kan minska behovet av nätutbyggnad.

Slutsats

Kapacitetsbrist är en av de största utmaningarna för Sveriges framtida energisystem. För att möta elektrifieringens krav behövs både investeringar i nätet och smartare sätt att använda el. Som konsument påverkas du redan idag – och ännu mer framöver – av hur väl vi lyckas bygga ett robust, flexibelt och framtidssäkrat elnät.